Lagstadgade försäkringar

Om Försäkringskassan bedömer att den sjuke inte kommer att återfå sin arbetsförmåga inom det närmaste kalenderåret, betalar Försäkringskassan aktivitets- eller sjukersättning istället för sjukpenning. Vid vissa allvarligare sjukdomsfall kan man få fortsatt sjukpenning, respektive ansöka om förlängd sjukpenning.

Läs mer om vilka förmåner och ersättningar du har rätt till och hur du ansöker om dem hos Försäkringskassan.

Vårdgarantin är inskriven i en ramlag (1982:763), som innehåller grundläggande regler för all hälso- och sjukvård.  Vårdgarantin innebär, att den försäkrade skall erbjudas hjälp, kontakt, behandling eller specialistvård inom vissa, bestämda tidsgränser. Information om dessa tidsgränser finns hos varje landsting.

Läs mer om hur det går till om du vill ompröva och överklaga beslut från Försäkringskassan.

Rehabilitering

  • Dag 2 – 90: Om du inte kan utföra dina vanliga arbetsuppgifter och inte heller kan utföra annat arbete som arbetsgivaren kan tillhandahålla, har du rätt till ersättning för ditt lönebortfall på grund av sjukfrånvaro.
  • Dag 91 – 180: Om du inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare, har du rätt till ersättning för ditt lönebortfall på grund av sjukfrånvaro.
  • Dag 181 – 365: Om du inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden, har du rätt till ersättning för ditt lönebortfall på grund av sjukfrånvaro.

Aktivitetsersättning/Sjukersättning
Om Försäkringskassan anser att sjukdomen är färdigbehandlad, dvs. när medicinsk rehabilitering och arbetsrehabilitering har genomförts, men arbetsförmågan är nedsatt med minst 25 % och tillståndet kan förväntas bestå i minst ett kalenderår, kan Försäkringskassan bevilja ersättning. Detta kan inträffa när som helst inom rehabiliteringsperioden. Beloppet för aktivitets- och sjukersättning är lägre än det för sjukpenning.

f5420089

Sjukperiod dag 1 – 90

Under sjukperiodens dag 1 – 90 har du rätt till ersättning för utebliven inkomst, om du inte kan utföra arbete i dina vanliga arbetsuppgifter och inte heller kan utföra annat arbete som arbetsgivaren kan tillhandahålla. Första dagen är en karensdag. Normalt betyder detta att du får sjukpenning först från dag 15 från Försäkringskassan, eftersom arbetsgivaren betalar sjuklön för de första 14 dagarna.

Sjukdag 1 – karensdag

Du måste göra en sjukanmälan till arbetsgivaren den första dagen då du avhåller dig från arbete eller lämnar jobbet i förtid. Den dagen är karensdag vilket innebär att du får ett helt löneavdrag om du är frånvarande hela dagen eller i annat fall för den del av dagen du är frånvarande. Du kan inte heller få sjuklön för tid före det du har gjort sjukanmälan, om inte du kan visa att din sjukdom/skada medfört oförmåga att kommunicera anmälan. På varje arbetsplats skiljer sig rutinerna åt. Ta reda på vad som gäller för din arbetsplats!

Sjuklön från arbetsgivaren för dag 2 – 14

För dag 2-14 i sjukperioden är sjuklönen 80 procent av lön och andra anställningsförmåner som den anställda gått miste om på grund av sjukdomen. Med kollektivavtal kan sjuklönen vara högre.

Sjuklön från arbetsgivaren – Villkor 
Vid kortare anställningstid än en månad måste den anställda, för att ha rätt till sjuklön, ha börjat anställningen och därefter varit anställd under en sammanhängande tid av minst 14 dagar innan sjukdomsfallet inträffat. Samtliga anställningar hos samma arbetsgivare räknas samman för att uppfylla 14-dagarsperioden – så länge inte tiden mellan dessa överstiger 14 dagar. Om en anställd har flera arbetsgivare ska varje arbetsgivare betala sjuklön under sjuklöneperioden

Om du inte har rätt till sjuklön från arbetsgivaren, anmäler du sjukfrånvaron direkt till Försäkringskassan, samtinformerar arbetsgivaren om att du gjort sjukanmälan till Försäkringskassan.
För den som är arbetslös gäller att sjukpenning inte betalas den första dagen (karensdag). Den som är arbetslös ska sjukanmäla sig hos Försäkringskassan. Den som är arbetslös kan inte samtidigt få både sjukpenning och arbetslöshetsersättning.

Young woman with teacher in lecture hall

Sjuklön från arbetsgivaren för dag 8 – 14

Läkarintyg 
För att få sjuklön från din arbetsgivare under dag 8 – 14, måste du ge arbetsgivaren ett läkarintyg. Läkaren ska intyga att du är arbetsoförmögen på grund av sjukdom. Intyget behöver inte innehålla en diagnos, men ska styrka nedsättningen av din arbetsförmåga. Intyget kan innebära att du är oförmögen att utföra visst arbete, men kan utföra andra uppgifter. Arbetsgivaren ska enligt arbetsmiljölagen om möjligt anpassa ditt arbete och ge dig uppgifter som du trots sjukdomen kan utföra, om sådana arbetsuppgifter finns.

Skriftlig försäkran
Du ska också lämna en skriftlig försäkran om att du har varit sjuk och att sjukdomen har nedsatt din arbetsförmåga i den omfattning som du har varit frånvarande. Dessa intyg är förutsättningar för att ha rätt till sjuklön. Regeln om sjukförsäkran är dispositiv. Det betyder således att kollektivavtal kan reglera olika föreskrifter för sjukförsäkran.
Din arbetsgivare får – om det enligt arbetsgivarens mening finns särskilda skäl – begära att Försäkringskassan beslutar att du ska lämna intyg från läkare eller tandläkare som styrker nedsättningen av din arbetsförmåga, från en tidigare dag än den åttonde dagen i sjukperioden. De flesta kollektivavtal som gäller för lärare innehåller en sådan rätt för arbetsgivaren att direkt – alltså utan att gå via Försäkringskassan. Ett sådant arbetsgivarbeslut ska vara skriftligt och gäller högst ett år i taget. Om du inte lämnar läkarintyg som styrker nedsättningen av din arbetsförmåga, har du inte rätt till sjuklön. Inte heller i dessa fall behöver läkarintyget innehålla en diagnos, men intyget ska styrka nedsättningen av din arbetsförmåga.

Sjukperiod dag 15 – 90

Villkor för sjukpenning dag 15 -90 
För att ha rätt till sjukpenning måste du på grund av sjukdom/skada vara oförmögen att arbeta och avhålla dig från arbete. Försäkringskassan prövar om du under sjukfrånvaron har rätt till sjukpenning, aktivitetsersättning, sjukersättning eller arbetsskadeersättning. Underlag för bedömningen är bland annat dina läkarintyg och medicinska journaler. En försäkringsmedicinsk rådgivare bedömer handlingarna ur försäkringsmedicinsk synpunkt. Försäkringskassans bedömning är juridisk. Försäkringskassan har att avgöra om du är förhindrad att arbeta på grund av sjukdom/skada. Enligt lagen ska Försäkringskassan bortse från ”arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.” Det är således endast medicinska grunder som prövas.

Om du har sjukpenning mellan dag 15 och dag 90 betalar din arbetsgivare dessutom en kompletterande sjuklön om 10 %. Om din lön överstiger basbeloppstaket får du en högre sjuklön från arbetsgivaren för den delen av lönen.

Karensdag vid ny sjukperiod
Första sjukdagen i en sjuklöneperiod är alltid en karensdag, dvs. den dagen får du ingen ersättning. För att en sjuklöneperiod ska börja löpa måste du dels avhålla dig från arbete, dels anmäla din sjukfrånvaro till arbetsgivaren. Perioden med sjuklön kan vara upp till 14 dagar lång. Om en ny sjukperiod, hos samma arbetsgivare, börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats, ska sjuklöneperioden för bägge dessa sjukperioder omfatta endast 14 dagar tillsammans. I denna, sammanlagda, sjuklöneperiod finns det endast en karensdag. Observera att kravet på sjukintyg räknas från den 7:e kalenderdagen efter dagen för den första sjukanmälningen. Du kan högst ha tio karensdagar på ett kalenderår.

Sammanläggning av flera sjukperioder
Olika sjukperioder läggs samman, om man inte alls har arbetat eller har arbetat mindre än 90 dagar, mellan sjukperioderna. Innebörden är att ett kortare uppehåll i två sjukperioder inte kommer att innebära att prövningen i rehabiliteringskedjan börjar om från början. Istället fortsätter den där den avbröts.

Sjukperiod dag 91 – 180

Villkor för sjukpenning dag 90 – 180
Under sjukperiodens dag 91 – 180 har du rätt till sjukpenning, om du inte kan återgå till någon arbetsuppgift hos nuvarande arbetsgivare. Försäkringskassan ska alltså även beakta om du kan försörja dig efter en omplacering till annat arbete hos arbetsgivaren. Försäkringskassan kan begära att du lämnar in ett utlåtande från din arbetsgivare om vilka möjligheter det finns att tillvarata resterande arbetsförmåga, efter omplacering eller arbetsrehabilitering. Intyget kan vara en förutsättning för fortsatt sjukpenning.
Det här betyder att om du på grund av sjukdomen helt saknar arbetsförmåga, så får du sjukpenning. Om du har viss arbetsförmåga trots sjukdomen, men din arbetsgivare saknar möjlighet att anpassa ditt arbete, eller inte kan omplacera dig till annat arbete, då får du också sjukpenning under denna period.
I de fall du behöver medicinsk rehabilitering eller annan rehabilitering, ska bedömningen av arbetsförmågans nedsättning göras med beaktande av din arbetsförmåga efter en sådan åtgärd. Detta innebär att denna period kan bli längre.

Söka arbete
Under denna period ska du börja söka arbetsuppgifter på hela arbetsmarknaden med hjälp och stöd från din arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. “Lag om rätt till ledighet för att pga. sjukdom pröva annat arbete” ger den som varit sjukskriven i tre månader rätt till ledighet för att pröva ett annat arbete. Lagen innebär att den som använder sin rätt, behåller alla sina rättigheter och förmåner i grundanställningen. Det gäller även det eventuellt avtalade försäkringsskyddet.

Kollektivavtalad sjuklön vid sjukpenning i mer än 90 dagar 
Om du har lön över basbeloppstaket, ska du anmäla din sjukfrånvaro till det bolag som administrerar din kollektivavtalade försäkring. På vissa arbetsplatser är det rutin att det är arbetsgivaren som gör denna anmälan – men kontrollera detta för säkerhets skull!

  • Om du är privatanställd heter din kollektivavtalade försäkring ITP eller KTP och anmälan ska göras till Collectum respektive KP. (Kooperationens skolor använder ofta KP)
  • Om du är kommunalt anställd heter din kollektivavtalade försäkring AGS-KL och anmälan ska göras till AFA.
  • Om du är statligt anställd heter din kollektivavtalade försäkring PA 03 och anmälan ska göras till AFA.

Blanketten för anmälan bör finnas hos arbetsgivaren eller fackexpeditionen, och den senaste versionen finns att ladda hem från www.collectum.se respektive www.kp.se eller www.afaforsakring.se.

    • Om du är privatanställd heter din kollektivavtalade försäkring ITP eller KTP och du ska anmäla din sjukfrånvaro till Collectum respektive KP. (Kooperationens skolor använder ofta KP)
    • Om du är kommunalt anställd heter Din kollektivavtalade försäkring AGS-KL och du ska anmäla din sjukfrånvaro till AFA, men bara om din arbetsgivare inte brukar göra det – Kontrollera med din arbetsgivare!
    • Om du är statligt anställd heter din kollektivavtalade försäkring PA 03 och normalt ser din arbetsgivare till att din sjukfrånvaro blir anmäld till AFA.

Blanketten för anmälan hittar du på Min Trygghet, under kollektivavtalade försäkringar. Blanketten bör också finnas hos arbetsgivaren eller fackexpeditionen, och den kan också laddas hem från www.collectum.se respektive www.kp.se eller www.afaforsakring.se.

Sjukperiod dag 181 – 365

Villkor för sjukpenning dag 181-365
Under sjukperiodens dag 181 – 365 betalas sjukpenning i princip bara om du inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden. Försäkringskassan kan, om det finns särskilda skäl, besluta att du får ”fortsatt sjukpenning” även om en sådan prövning visar att din arbetsförmåga kan användas i annat arbete på marknaden.
Även under denna period ska du alltså söka möjlighet till återgång i något arbete på hela arbetsmarknaden, med fortsatt hjälp och stöd från både arbetsgivare och Arbetsförmedlingen. Observera att det inte betyder att dag 181 är en bortre gräns i försäkringen. Däremot är det en viktig bedömning som ska göras vid detta tillfälle. Bara om man inte kan utföra arbete på arbetsmarknaden, ska man få sjukpenning, enligt denna princip. Andra faktorer än nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom ska inte påverka rätten till ersättning, skriver regeringen i propositionen. ”Självfallet måste det röra sig om en betydande funktionsnedsättning för att den försäkrade ska bedömas helt sakna arbetsförmåga.”… ”Regeringen anser att den som har arbetsförmåga inte ska få ersättning från sjukförsäkringen.”

Sjukpenning efter dag 364

Vid allvarlig sjukdom kan Försäkringskassan bevilja ”fortsatt sjukpenning” på 80 % för en längre tid än 364 dagar.”Särskilda skäl bör därför endast komma ifråga om det är stor sannolikhet att den försäkrade kan återgå till arbete hos arbetsgivaren.”… ”Det kan t.ex. vara fallet när den försäkrade väntar på en operation eller nyligen genomgått en sådan, som enligt vetenskap och beprövad erfarenhet med stor sannolikhet leder till att arbetsförmågan återställs” 
Det ska i princip röra sig om allvarlig sjukdom där en tidsbegränsning med alla sannolikhet saknar betydelse för att åstadkomma en återgång i arbete.

Sjukförsäkringen är inte en yrkesförsäkring
Det nya regelverket fastställer att sjukförsäkringen aldrig varit avsedd att vara en yrkesförsäkring. Den som inte längre kan utföra arbete inom sin anställning men har arbetsförmåga, måste söka anställning i arbete som hon/han kan utföra.

Sjukperiod efter dag 365

Försäkringskassan kan även bevilja förlängd sjukpenning(som ska skiljas från ”fortsatt sjukpenning”). För att få förlängd sjukpenning krävs att Försäkringskassan beviljar en skriftlig ansökan. För att förlängd sjukpenning ska beviljas krävs speciella omständigheter. Det kan till exempel gälla sjukdomar och skador som kräver långvarig medicinsk behandling och rehabilitering. Det kan också gälla fall där ytterligare sjukdomar och skador tillstöter under sjukskrivningstiden eller där medicinska och andra insatser har dröjt. Förlängd sjukpenning kan utges i högst 550 dagar. Hel förlängd sjukpenning är per dag 72,75 % av fastställd SGI delat med 365 – för de följande 550 dagarna. Hel förlängd sjukpenning för den som är arbetslös är högst 486 kronor.
OBS för den som har en godkänd arbetsskada gäller inte begränsningen på 550 sjukpenningdagar.

När sjukpenningdagarna har tagit slut

När sjukpenningdagarna har tagit slut kan man fortfarande vara sjuk och helt eller delvis oförmögen till arbete. Oavsett vilket kommer Försäkringskassan att erbjuda ett överlämningsmöte med Arbetsförmedlingen. Fackförbunden råder dig att acceptera erbjudandet. Arbetsförmedlingen erbjuder dig att delta i ett introduktionsprogram med arbetsförmågebedömning och arbetslivsintroduktion – oavsett om du har kvar din anställning på del- eller heltid eller inte. Introduktionsprogrammet är individuellt och har en varaktighet om högst 3 månader.
Du får under tiden ett sk “Aktivitetsstöd”, vilket lägst är 233 kronor per dag (fem dagar i veckan) och som högst motsvarar din a-kasseersättning. Samtidigt minskar dina totala a-kassedagar.
Om du efter introduktionsprogrammet inte kan arbeta, överlämnas du av Arbetsförmedlingen till Försäkringskassan. Om du även Försäkringskassan bedömer dig oförmögen att arbeta, får du rätt till sjuklön och sjukpenning igen och du kan återfår din SGI.
Om du efter introduktionsprogrammet kan arbeta, får du fortsatt stöd om det behövs, från Arbetsförmedlingen för att söka arbete och kan vid behov söka den ersättning du är berättigad till från arbetslöshetskassan, om du saknar anställning.

Konsekvenser för semesterlön på grund av sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro under högst 180 dagar per intjänandeår är semesterlönegrundande. Sjukfrånvaro mindre än 180 dagar under intjänandeperioden leder alltså inte till minskat antal betalda semesterdagar. Sjukfrånvaro mer än 180 dagar leder dock till färre antal dagar med semesterlön (antalet semesterdagar minskar dock inte; vissa dagar blir dock obetalade).
Har du varit sjukfrånvarande i mer än ett intjänandeår, och utan längre uppehåll i frånvaron än 14 dagar i en följd, upphör rätten att få räkna 180 sjukdagar som semesterlönegrundande.
Det finns ytterligare bestämmelser i kollektivavtal om effekter av sjukfrånvaro för uppehållsanställning och ferieanställning.

Uppsägning på grund av sjukdom

En arbetsgivare kan inleda uppsägningsförhandlingar gällande den som är sjuk. I en sådan situation ska du alltid i ett tidigt skede kontakta ditt fackförbund! Arbetsgivaren kan komma att agera när Försäkringskassan inte beviljar sjukpenning eller beslutar om sjukersättning utan tidsbegränsning. Arbetsgivaren måste dock först ha vidtagit relevanta åtgärder, som anpassning, omplacering och rehabilitering. Har samtliga åtgärder prövats utan att återgång i anställningen möjliggjorts, eller om åtgärderna på goda grunder bedömts utsiktslösa i relation till sjukdomen/skadan, kan arbetsgivaren initiera en uppsägning. Det vill säga att om den anställde inte kan utföra arbete hos sin arbetsgivare – anpassning, omplacering och rehabilitering till trots, och om arbetsgivaren kan visa att det innebär att den anställde inte längre kan utföra ”arbete av betydenhet”, kan det betyda att det föreligger saklig grund för uppsägning. Observera dock att inga av arbetsgivarens skyldigheter vad gäller omplacering, anpassning eller rehabilitering har minskats med den nya lagstiftningen om ersättning vid sjukfrånvaro!
Uppsägningar kan ytterst prövas av Arbetsdomstolen, som är landets högsta arbetsrättsliga instans. Tre viktiga lagar som Arbetsdomstolen utgår från när den prövar uppsägning av på grund av sjukdom är:

  1. Lag om anställningsskydd (LAS), som säger att en uppsägning är sakligt grundad bara när det råder “arbetsbrist” eller om det finns “personliga skäl”.
  2. Arbetsmiljölagen, som lägger rehabiliteringsansvaret på arbetsgivaren.
  3. Socialförsäkringsbalken (SFB), som säger att arbetstagaren har rätt till rehabilitering, men också skyldighet att aktivt medverka i den.
  4. AFS 1994:01 – Arbetsanpassning och rehabilitering