Hot och Våld

Hot och våld på arbetsplatsen är ett allvarligt och dessvärre vanligt arbetsmiljöproblem. Våld kan innebära fysiskt våld och misshandel eller hot som jämställs med våld. Den som utsätts för en fysisk skada, eller hot om en fysisk skada, kan få långvariga psykiska besvär. Det finns därför särskilda regler för att minska risken att bli utsatt för hot och våld samt för att lindra följderna om du redan har blivit utsatt.

Lagstadgade försäkringar

Det är arbetsgivaren som har ansvar för säkerheten på arbetsplatsen. Om arbetsgivaren inte känner till en aktuell risk för hot eller våld, ska arbetsgivaren informeras om det aktuella problemet. Det kan ske genom att utsatt anställd anmäler saken direkt till arbetsgivaren eller genom att skyddsombudet tar upp frågan med arbetsgivaren. Denne ska då:

  1. Genast göra en riskinventering.
  2. Om möjligt åtgärda aktuella problem.
  3. Upprätta en handlingsplan för det som inte kan åtgärdas direkt.

Syftet är att en arbetstagare som utsatts för våld eller hot snarast skall få hjälp och stöd. Arbetet ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Våld, misshandel och hot om våld bör polisanmälas. Spara kopia på anmälan! Om du som utsatt inte vill göra anmälan ensam, kan arbetsgivaren, en arbetskamrat, en facklig företrädare eller skyddsombudet biträda.

Föreskriften Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) gäller som ett tvingande tillägg till arbetsmiljölagen på varje arbetsplats där det förekommer hot om våld eller risk för våld.

På samma sätt som gäller för arbetsmiljölagen, ska alla anställda – inte bara skyddsombud och arbetsgivare – känna till föreskriftens innehåll. Detta ska arbetsgivaren ordna. Arbetstagarna skall få tillräcklig utbildning och information och få tillräckliga instruktioner för att kunna utföra arbetet säkert och med tillfredsställande trygghet.

Undersök riskerna för våld och hot på jobbet” är en checklista som kan användas i arbetet med att förebygga hot och våld på arbetsplatsen. Mer material finns på Arbetsmiljöverkets hemsida (www.av.se).

I föreskriften Våld och hot i arbetsmiljön (AFS 1993:2) ingår även ”Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd” som  kommenterar enskilda paragrafer i föreskriften, förtydligar avsikten med föreskriften och tjänar som vägledning i arbetet på arbetsplatsen.

När någon på arbetsplatsen utsatts för hot om våld eller våld, är det viktigt att den som utsatts får adekvat stöd och vård. I handlingsplanen, som upprättats i samband med riskinventeringen, bör det finnas rutiner för detta.

Arbetsgivaren ska svara för att den företagshälsovård som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå, vilket framgår av 3 kap. 2 c § AML.

Arbetsskadeanmälan (till både Försäkringskassan och eventuell avtalsförsäkring) bör göras. Föreskriften AFS 1993:2 innehåller en lista på de punkter som bör tas upp i arbetsskadeanmälningarna.

Kollektivavtalade försäkringar

Inkomstbortfall

För skador som inträffat från och med 1 april 2012 kan du få ersättning oavsett sjukskrivningens längd.

Kostnader

För skador som inträffat från och med 1 april 2012 görs inget avdrag för självrisk. Ersättning kan betalas oavsett anspråkets storlek.

Sveda och värk

Ersättning för sveda och värk lämnas som regel vid 31 dagars sjukskrivning eller mer. Om du har varit utsatt för hot eller våld, kan du ha rätt till ersättning för sveda och värk utan att du har varit sjukskriven, om du till exempel gått i behandling.

Anmäl arbetsskadan till AFA Försäkring (utöver anmälan till Försäkringskassan) och beskriv det våld, den misshandel eller det hot om våld som förekommit. Lämna en kopia av eventuell polisanmälan med arbetsskadeanmälan.