Lagstadgade försäkringar

Från och med 1 juli 2018 införs en ny skyldighet för arbetsgivare att upprätta en plan för återgång i arbete. Planen gäller för de arbetstagare som varit frånvarande i 30 dagar på grund av arbetsoförmåga och som kan antas vara frånvarande från arbetet mer än 60 dagar. Läs mer om plan för återgång till arbetet på SKR och Försäkringskassan.

Både arbetsgivaren och Försäkringskassan har ansvar för din arbetsanpassning, men på olika sätt:

• Arbetsgivaren ansvarar för arbetsanpassning och rehabilitering så länge det finns ett anställningsförhållande. Detta regleras genom arbetsrättslig lagstiftning i lag om anställningsskydd (LAS), i arbetsmiljölagen (AML) och i socialförsäkringsbalken (SFB). Arbetsgivaren ska anpassa den enskildes arbetssituation med utgångspunkt från dennes förutsättningar för arbetsuppgifterna och särskilt beakta om den enskilde har någon funktionsnedsättning eller annan begränsning av arbetsförmågan.
• Försäkringskassan har ett ansvar för att samordna de olika åtgärder en person är i behov av för att kunna komma tillbaka i arbete. Det kan vara medicinska, sociala eller arbetslivsinriktade åtgärder.

Här kan du ladda ner och läsa Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om arbetsanpassning, AFS 2020:5  Arbetsanpassning .

Rehabiliteringsersättning

När en anställd deltar i arbetsanpassning kan hon eller han få rehabiliteringsersättning från Försäkringskassan.

Rehabiliteringsersättning består av två delar:

• Rehabiliteringspenning som en anställd får när hon eller han deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering
• Särskilt bidrag som ska täcka vissa kostnader som uppstår i samband med rehabiliteringen.

Den anställde och Försäkringskassan måste vara överens om en rehabiliteringsplan innan den anställde kan ansöka om ersättning.

Rehabiliteringspenning

Rehabiliteringspenningen är lika stor som den anställdes sjukpenning. Man kan få hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels rehabiliteringspenning. Om den anställde får någon form av ekonomiskt stöd under utbildningen minskas rehabiliteringspenningen med samma belopp.

Särskilt bidrag

Det särskilda bidraget kan ge den anställde ersättning för resor och traktamente, om han eller hon måste bo på annan ort för att kunna delta i rehabiliteringen. Man kan också få ersättning för läromedel och kursavgifter. Det särskilda bidraget betalas bara ut om den anställde inte får kostnaderna ersatta av någon annan, till exempel av  arbetsgivaren eller genom någon försäkring.

Rehabiliteringsstöd från AFA Försäkring

Arbetsgivaren kan få ekonomisk ersättning för hälften av kostnaderna, när någon anställd genomgår arbetslivsinriktad rehabilitering.Den anställde som rehabiliteras måste omfattas av: AGS (privatanställda, kooperativt anställda) eller AGS-KL (anställda i kommun/landsting). Läs mer hos AFA Försäkring.

Ersättning vid arbetslivsinriktad rehabilitering (förebyggande rehabilitering)

En anställd kan, i vissa fall, delta i en arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att helt eller delvis förebygga framtida nedsättning av dennes arbetsförmåga. Arbetsförmågan anses nedsatt i samma mån som deltagandet i rehabiliteringen och fordrar att den anställde avhåller sig från förvärvsarbete. Eventuell sjukpenning ersätts då med rehabiliteringspenning.

Förebyggande sjukpenning från försäkringskassan

Du kan få förebyggande sjukpenning om du:
– har en ökad sjukdomsrisk eller en sjukdom som riskerar att påverka din arbetsförmåga.
– på grund av behandlingen eller rehabiliteringen behöver avstå från arbete under minst en fjärdedel av din arbetstid per dag.
– blivit ordinerad behandlingen av en läkare

Du kan läsa mer om arbetsanpassning och rehabilitering på Sunt arbetsliv.

Ersättning vid medicinsk rehabilitering

Medicinsk behandling/rehabilitering berättigar INTE till rehabiliteringsersättning. Inkomstbortfall under sådan tid ersätts i stället med sjukpenning.

Läs om systematiskt arbetsmiljöarbete hos Arbetsmiljöverket.